Framtidens havsbaserade vindkraftverk kommer producerar mycket energi. Ett enda vindkraftverk kommer enligt nuvarande prognoser producera uppemot 80.000-100.000 MWh per år 2030. Detta räcker till hushållsel till ca 15.000 hushåll.
Vindkraftverk är driftsäkra. Statistik visar att moderna vindkraftverk har en tillgänglighet på över 98% i snitt vid de tillfällen när vinden är tillräckligt hög för att vindkraftverket ska producera el.
Vindkraft ger mest energi när det behövs som mest. I Sverige blåser det betydligt mycket mer på vintern än på sommaren. Det är faktiskt så att vindturbinerna i genomsnitt ger dubbelt så mycket produktion under en genomsnittlig vintermånad jämfört med en sommarmånad. Dock kan man ju inte styra exakt när vinden blåser på kort tid. Där krävs tillgänglig reglerkraft. Sverige har relativt hög andel vattenkraft vilket är ypperligt att jämna ut dessa fluktuationer med. Dessutom kan vattenkraften aktivt användas till att lagra energi i vid tillfälliga överskott.
Vindkraft är miljövänligt. Faktiskt en av våra mest miljövänliga energikällor. Vattenfall har gjort en beräkning som visar på att all deras vindkraft i snitt har 12 g CO2 per kWh över sin livscykel, och att deras modernaste parker är nere i 6-7 g CO2 per kWh. Varje producerad kWh leder till en reduktion på 730 g CO2 per kWh eftersom elmarknaden knyter oss samman med europeisk elproduktion enligt analysgruppen (analys.se).
Vindturbiner är energieffektiva. Den energi som går åt vid tillverkning en vindturbin återbetalas på 6-9 månader sett till en komplett livscykelanalys. Över sin förväntade livstid på 25 år producerar den därför ca 35-50 gånger mer energi än tillverkningen krävde.
Vindkraft är kostnadseffektivt och lönsamt. Kostnader för ny landbaserad vindkraft har beräknats av Energimyndigheten att ligga runt 36 öre per kWh, och har i flera år varit en av de få energikällor som går att bygga med dagens relativt låga elpris utan subventioner. Havsbaserad vindkraft är i dagsläget betydlig dyrare och ligger i spannet 60-70 öre per kWh men förväntas gå ner de närmsta åren. Detta drivs av främst två faktorer:
Större turbiner. Enligt amerikanska forskningsinstitutet NREL kan reducera kostnad per kWh med hela 23% baserat på 20 MW turbiner jämfört med 6 MW turbiner (utifrån 2019 år teknologi).
Ökande volymer. Historisk sett ger varje fördubbling av total installerad kapacitet av ny teknik prisreduktioner på ca 7%. Den installerade effekten av havsbaserad vind spås mångdubblas under de närmsta åren.
Vindkraft mottar inga statliga subventioner. Det enda stödsystem som finns är elcertifikatsystemet som gäller all framställning av miljövänlig energi. Ett undantag diskuteras. Det är kabelkostnaden för havsbaserad vindkraft som kan komma att subventioneras av staten.
Vindkraft leder till lägre elpriser. Enligt Energimarknadsinspektionen har utbyggnaden av vindkraft sänkt elpriset med ca 3 öre per kWh på den svenska marknaden.
Efter vindparkens livstid monteras turbinerna ner, 90% av materialet återvinns och marken återställs. För att få miljötillstånd från länsstyrelsen krävs att projektutvecklarna redan innan projektet visar hur de planerar nedmontering och efterbehandling av marken som nyttjats. Krav finns även på att ekonomisk säkerhet i händelse av konkurs eller liknande så att efterbehandlingen ändå genomförs.
