Processen för att utveckla ett havsbaserat vindkraftsprojekt innehåller många moment och pågår under lång tid. Den genomsnittliga realisationstiden från påbörjad förstudie till projektet är byggklart är i regel 7-10 år. Nedan ges en översiktlig genomgång av den process som vi på Njordr Offshore Wind tillämpar.
Steg 1 – Identifiera lämpliga områden
Samtliga projekt i vår utvecklingsportfölj är resultatet av en omfattande lämplighetsanalys som utförts på hela Östersjön i förhållanden till framtida energibehov, teknisk och kommersiell genomförbarhet, miljöförutsättningar och påverkan på omgivningen och andra potentiella motintressen. Målet är att baserat på ett stort urval identifiera de platser som maximerar samhälls-, klimat- och miljönyttan samtidigt som intrång på natur och miljö, samt eventuella negativa konsekvenser på människors hälsa och närmiljö minimeras.
Analysen utgår från en grundläggande kartering av den potentiella vindresursen samt teknisk och kommersiell genomförbarhet. Till detta läggs restriktionskartor i fyra huvudsakliga kategorier:
- Industriella motintressen. Till dessa räknas t.ex. fartygstrafik, yrkesfiske och luftfart. Detta är baserat både på tillgängliga riksintressen och faktisk trafik via AIS data (Automatic Identification System)
- Påverkan på närboende och rekreationsområden. Detta utvärderas främst via analyser av visuell påverkan och ljudemission.
- Övriga miljömässiga motintressen såsom värdefulla naturmiljöer, Natura2000, förekomst av marina däggdjur, fisk och fåglar, känslig bottenfauna eller geologi.
- Försvars- och säkerhetsintressen.
En viktig avvägning vid val av plats för havsbaserad vindkraft är balansen mellan avstånd till land och bottendjup, som är viktiga aspekter för de ekonomiska förutsättningarna, och visuell påverkan på kustlandskapet och närliggande samhällen. I denna avvägning har slutsatsen dragits att stor hänsyn bör tas till de visuella effekterna. Detta har medfört att platser längre från kusten har valts med nästan obefintlig visuell påverkan från fastlandet. En konsekvens av denna strategi är att storskaliga vindparker krävs för att bära kostnaderna för anslutning till elnätet, och teknik som till stor del består av flytande vindkraftverk.
Steg 2 – Detaljerad förstudie
I förstudien utför vi ett stort arbete i tidigt skede för att ta fram en så realistisk turbinlayout som möjligt. Detta inkluderar vindanalys, val av turbintyp baserat på de lokala vindförhållandena samt produktions- och initiala lastberäkningar. Vår uppfattning är att en realistisk layout är viktigt för att kunna kommunicera väl med övriga intressenter och höja precisionen i den feedback som ges i samråd med allmänhet, kommuner och berörda myndigheter.
Vi utför även i detta skede utredningar av visuell påverkan till närmaste bostäder eller rekreationsområde, samt tar fram ljudutbredningskartor. Detta är viktigt för att på ett rättvisande sätt kunna illustrera effekterna av vindparken på omgivningen och få ett tydligt diskussionsunderlag tidigt i processen.
Steg 3 – Samråd & tillståndsprocessen
För att få bygga havsbaserad vindkraft krävs miljötillstånd enligt miljöbalken (MB). Detta innebär att det finns en väl utformad och omfattande process kring vilken information som skall tas fram för att utvärdera miljöeffekterna av det planerade projektet, samt hur informationen skall fördelas till intressenter och allmänhet för att alla berörda parter skall ha möjlighet att komma med synpunkter till planerna. Då samtliga vindparker vi utreder i dagsläget ligger i Sveriges ekonomiska zon, skall tillstånd sökas direkt hos regeringen.
Första delen av tillståndsprocessen är att genomföra en samrådsprocess med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten samt de övriga statliga myndigheter, kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten.
Samrådsunderlaget innehåll specificeras av §8 i MB och skall innehålla:
- Verksamhetens lokalisering, utformning och omfattning
- Miljöns känslighet i de områden som kan antas bli påverkade
- De miljöeffekter som verksamheten kan antas medföra
- Åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter
De synpunkterna som inkommer under samrådsprocessen blir en del av tillståndsansökan som sedan lämnas in till regeringen.
Efter samrådet genomförs de studier och inventeringar som krävs för att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av den planerade verksamheten. Detta är ett omfattande arbete som ofta kräver flera år av undersökningar.
Slutligen lämnas MKB och tillståndsansökan in till Miljödepartementet. Normalt sett tar hela samråds-, utrednings- och beslutsfasen fram till miljötillstånd i storleksordningen fem år.
Steg 4 – Vindmätning
Det lokala vindförhållandet är den aspekt som enskilt påverkar ett projekts genomförbarhet mest. Det är ganska vanligt att en felaktig beräkning i förstudiefasen på så lite som 5% gör att projekt går från god lönsamhet till att inte kunna genomföras. Detta beror på att vindkraftverkens produktion varierar kraftigt med vinden. 5% lägre medelvind ger ofta 8-10% lägre årsproduktion.
Vindinformationen behövs även för att kunna detaljräkna på turbinlaster för att säkerställa att den valda turbintypen klarar förhållandena på platsen.
Steg 5 – Geoteknisk undersökning av bottenförhållanden
Bottens topografi och egenskaper utreds med ekolodtekniker samt provborrning för att kartlägga de tekniska förutsättningarna för bottenförankring.
Steg 6 – Färdigställande projekt
I det sista skedet i projektutvecklingsfasen analyseras vinddata, turbintyp, design av fundament och elanslutning. Även design av botteninfästningar utförs utifrån det verifierade förutsättningarna. Efter detta tar detaljprojektering, upphandling och byggnation vid.
